Sorteringsövningar i Gunnarsbyn

Barn sorterar grönsaker i storleksordning

Älvskolan i Gunnarsbyn är en liten landsbygdsskola med åldersblandade klasser. Eftersom elevantalet är litet har barn från olika årskurser lektioner tillsammans. I Gunnarsbyn har ofta eleverna  i förskoleklass upp till årskurs tre (F-3) gemensam undervisning. Det innehåll som behandlas under gemensamma lektioner måste därför vara relevant för elever i dessa åldrar. Frågor som rör mat och matproduktion har hög relevans inom flera av de ämnesområden som läroplanen beskriver.

Särskilt starkt stöd finns i kursplanerna för hem och konsumentkunskap, naturorienterande ämnen samt samhällsorienterande ämnen (LGR 11). Tillsammans med Virve Lanto som är klasslärare för F-3 klassen har Gunnar Jonsson, rådgivare för hållbar livsmedelskompetens i skolan utvecklat sorteringsövningar som utgår från mat och matproduktion.

Att lära sig sortera och förstå samband

Särskillt inom de naturorienterade ämnena lyfts sorteringsövningar fram som ett medel för att utveckla kunskaper. I förskoleklassens läroplan under rubriken centralt innehåll poängteras vikten av att eleverna ges möjlighet att träna sortering. Även i kusrsplanerna för årskurs 1-3 finns förmågan att kunna sortera som ett krav för goda kunskaper i slutet av årskurs tre.

Det finns många exempel på sorteringsövningar som kan anknytas till mat. Med hjälp av några inköpta grönsaker och några produkter som fanns i det egna hemmet och kylskåpet, iordningställdes en korg med matråvaror. Eleverna fick gruppvis till uppgift att sortera grönsakerna på olika sätt. Uppgifterna behandlades en i taget och innan nästa uppgift gavs fördes ett samtal i helklass där eleverna tränades att argumentera för sina kategorier.

Exempel på uppgifter

  • Vilka representerar sådant som vuxit ovan jord eller under jord?
  • Vad kan odlas i Gunnarsbyn och vad kommer från andra länder?
  • Sortera dem efter hur ni tänker er att de har transporterats hit, flyg, båt, lastbil eller annat.
    Barnen fick även till uppgift att sortera utifrån egna regler som de själva kom på och det uppstod då många kategoriseringar som byggde på färger, storlek former o.s.v.

Vikten av att se samband

Barn i lägre årskurser har ofta viss grundläggande kunskap om mat. De vet exempelvis att ägg kommer från höns eller att mjölk kommer från kor. Däremot finns det forskning som visar att de har svårare att se samband i livsmedelskedjan (se mer i Allwood & Jonsson 2020). För att öva förmågan att sätta olika delar av matproduktionen i samband med varandra har barnen med hjälp av leksaker, lite hö och burkar med jord och spannmålsfrön, fått till uppgift att åskådliggöra olika processer som finns inbäddade i produktionen av ägg och mjölk.

Som en fortsättning på ”äggtemat” kommer eleverna på Älvskolan att under vårterminen 2020 vara med om att kläcka fram kycklingar med hjälp av en äggkläckningsapparat.

Föregående bild
Nästa bild

Referenser

Allwood, C-A., Jonsson, G. 2020 Lärande på bondgård –Rapport om det lärande som kan ske när en skolklass besöker ett lantbruk. Forskningsrapport. Luleå tekniska universitet.

Av: Gunnar Jonsson