Gå direkt till innehåll (Tryck på Enter)

Njalle rihpestibie – Mat i Syd

Ett matprojekt som tar sin utgångspunkt i det sydsamiska traditionella mathantverket. Projektet kan sammanfattas i information och utbildningsinsatser och experimentella aktiviteter som ska öka näringsbasen och öka intresset för mathantverk och samisk mat.

Projektledare: Gustaf Jillker

Finansiärer:
Sametinget i Sverige och Norge, Interreg IV A NORD SÁPMI. Kommuner: Nordland, Nordtröndelag, Sörtröndelag, Willhelmina, Storuman, Strömsund, Östersund, Åre, Berg och Härjedalen.

Samverkanspartners:
Luonddu Biebmu, Renlycka, Visit Sápmi, Gaaltije, Västerbottens läns museum, Saemien Sijte, Sijte Jarnge, Samernas utbildningscentrum, Eldrimner

Läs mer

Det sydsamiska området begränsas i Sverige till Västerbottens länsgräns i norr genom Jämtlands län ner till området Idre nya sameby i Dalarnas län. I Norge sträcker sig området från Nordlandfylke i norr genom Nord- och Sör-Tröndelag och ner till Elgå reinbeitedistrikt i Hedmark fylke i söder. Projektet samverkade med Luoddu biebmu och gav ut boken Beapmoe, en systerbok till Smak på Sápmi. Innehållsmässigt skiljer sig böckerna genom att Beapmoe har ett mer utvecklat innehåll gentemot producenter och en samisk målgrupp medan Smak på Sápmi riktar sig mer direkt mot konsumenter.

Luonddu Biebmu/Naturens Mat

Genom projektet Luondu Biebmu genomfördes bland annat experimentverkstäder över hela Sápmis svenska sida där traditionell kunskap dokumenterades och nya recept utvecklades i syfte att stärka entreprenörskap och nätverk.

Projektledare: Victoria Harnesk och Anna-Marja Kaddik
Finansiärer: Sametinget, Landsbygdsprogrammet
Samverkanspartners: Samiskt mat- och kompetenscentrum/Samernas utbildningscentrum, Interregprojektet Njalle rihpestibe, Renlycka och Visit Sápmi, företagare, mfl

Läs mer

Den samiska maten är central för den samiska identiteten och för en levande samisk kultur. Naturens villkor och årstider styr utvecklingen av mattraditionerna. Det är gemensamt för urfolk över hela världen och en källa till inspiration och hållbar utveckling. Vi sökte extra medel från Sametinget för att kunna sprida resultaten och kunde därmed ge ut boken Smak på Sápmi. Boken som blev flerfaldigt prisad finns även på engelska och har tryckts i flera upplagor.

Matbok Smak på Sápmi

Målet är att producera en smakfull och attraktiv bok i mindre format  om samisk mat med bilder, recept och traditioner. Boken ska väcka intresse för matresor i svenska Sápmi, ge basinformation om samer men tar framförallt sikte på att sammanföra moderna konsumenters behov och förväntningar med producenternas förutsättningar och önskemål.

Projektledare: Viktoria Harnesk
Finansiär: Sametinget
Samverkanspartners: Projekten Luonddu Biebmu och Njalle. Samernas utbildningscentrum, Renlycka/SSR mfl.

Läs mer

Syftet är att lyfta fram produkter som inte säljs i tillräcklig omfattning och att introducera nya produkter. Vi vill sprida kunskap om tillagning och traditioner, öka försäljningen och ge bättre avkastning. Insatsen syftar till att förstärka mervärdet/varumärket i mat från samiska producenter och styra försäljningen till dem för att öka deras möjligheter till en hållbar och lönsam utveckling. Projektmedel ftill Produktions-, tryck- och lanseringskostnad för matbok.

Förstudie Vårt gemensamma matkulturarv i Sápmi

Förstudien kom till för fördjupat arbete med Interregprojektet “Árbi vårt gemensamma matkulturarv i Sápmi”. Projektet syftade till att formalisera samarbeten och ta fram specifika aktiviterer tillsammans med branschaktörer.

Projektledare: Viktoria Harnesk, Slow Food Sapmi
Finansiär: Interreg Nord och Sametinget
Samverkanspartners: Sijti Jarnge

Läs mer

Saami food – threats and opportunities

Slow Food Sápmi har på rekommendation av Samerådet fått stöd för att sammanställa tidigare projektinsatser, relevanta publikationer och kvalitetssystem i förhållande till samisk livsmedelsproduktion och omvärldens intresse för urfolks mat, mediciner och kunskap. Studien ska genomföras med ett gräsrotsperspektiv och bidra till att fler samer får upp ögonen för hälsoeffekterna av samisk mat och dess traditioner.

Projektledare: Viktoria Harnesk
Finansiering: Pawanka Fund – Indigenous Ways of knowing and learning
Samverkanspartners: Biebmuráidu – den rullande matrajden, Sensus, Svenska Samernas Riksförbund mfl

Läs mer

Informationsinsatser för synliggörande av matkvalitetsmärkningarna Ark- och Presidiaprodukter

Projektet ska bidra till utveckling av traditionella samiska produkter genom kvalitetsmärkningsprogrammet Ark- och Presidiaprodukter inom Slow Food rörelsen och Slow Food Sápmi för att öka allmänhetens intresse för kunskap och därigenom öka efterfrågan samt stärka befintliga och utveckla nya marknader i syfte att skapa nya jobb.

Projektledare: Anneli Jonsson

Finansiering: Sametinget

Samverkanspartners: Producenter och Slow food international

Läs mer

Genom Slowfoodrörelsens- och egna informationskanaler inklusive befintliga samiska matföretag ska vi informera, främst om samiska Ark- och Presidiaprodukter såsom Suovas och vår nya Presidiaprodukt Gurpi. 4 nya samiska traditionella produkter ska identifieras varav 2 ska ansökas om till registrering av kvalitetsmärkningen Arken- respektive 2 produkter till Presidiaprodukt. En strategisk marknadsföringsplan samt informations- och marknadsföringsmaterial som speglar de budskap som det samiska näringslivet vill förmedla tas fram för dessa och de ska synliggöras på tänkbara arenor tillsammans med samiska matföretagare, en arena är matmässan Salon del Gusto i Turin.

BIEBMORÁIDU – den rullande matrajden

Projektets foodtruck besöker samiska orter runt om i hela Sápmi för att bygga nätverk och öka intresset för småskalig förädling av samisk mat. Vid varje stopp genomförs workshops och andra aktiviteter, dessutom skapar vi webbinarierså att den som inte är på plats eller vill uppleva aktiviteterna om och om igen. Vi kan hjälpa till med att utveckla storytelling och koncept, dokumentera traditionella recept, genomföra intervjuer om lokala traditioner, göra passande kringaktiviteter, bjuda in lokala restauranger, entreprenörer och butiker, genomföra matverkstäder med inriktning på traditionell samisk mat och nya matprodukter.
Projektledare: Anneli Jonsson
Finansiering: Sametinget och Landsbygdsprogrammet 2014-2020
Samverkanspartners: Svenska Samernas Riksförbund och Snesus studieförbund

Läs mer

Frilandsgrönsaker i norr – odlingsbeskrivningar

Odlingsbeskrivningarna har sammanställts inom projektet Frilandsgrönsaker – ökad lokalproduktion i norr. Skriften är tänkt som en hjälp till lantbrukare som t.ex. vill komplettera sin produktion med grönsaksodling eller till nybörjare som vill starta en odling. Den kan också ses som ett komplement till Jordbruksverkets pärm Ekologisk odling av grönsaker på friland som går att beställa direkt därifrån.

Författare: Elisabeth Öberg och Ann-Kristin Isaksson, Hushållningssällskapet Norrbotten-Västerbotten

Finansiering: Landsbygdsprogrammet

Frilandsgrönsaker i norr – odlingsbeskrivningar

I skriften finns vissa sortrekommendationer, men eftersom gamla sorter försvinner och nya sorter hela tiden kommer till hänvisar vi till den Sortlista för norra Sverige som varje år uppdateras och finns att hämta på Hushållningssällskapets hemsida. När det gäller information om tillåtna bekämpningsmedel så har vi begränsat det till ett minimum i skriften. Godkända kemiska bekämpningsmedel försvinner i snabb takt i Sverige och EU. Snabbast går det i Sverige, där man haft korta godkännanden från Kemikalieinspektionen och inga förnyade tillstånd ges. För aktuell information om godkända bekämpningsmedel och växtvårdsmedel hänvisas därför till Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) där man kan beställa eller hämta skriften Växtskyddsmedel i frilandsgrönsaker som uppdateras varje år och till Bekämpningsmedels-registret hos Kemikalieinspektionen www.kemi.se

Bilagor

Utveckling av trädgårdsnäringen i Norrbotten och norra Sverige

Rapporten ”Utveckling av trädgårdsnäringen i Norrbotten och norra Sverige” publicerades 2015. Rapporten är en kartläggning som genomförts på uppdrag av Hushållningssällskapet i Norrbotten och Västerbotten för att ge en samlad bild av dagens situation inom den yrkesmässiga trädgårdsnäringen i Norrbotten och de tre övriga nordliga länen Västerbotten, Västernorrland och Jämtland.

Författare: Elisabeth Öberg, Hushållningssällskapet

Finansiering: Landsbygdsprogrammet

Utveckling av trädgårdsnäringen i Norrbotten och norra Sv.

Bilagor

Mervärde i bär från norr

Rapporten ”Mervärde i bär från norr” publicerades år 2009 och sammanfattar aktuell kunskap inom området mervärde, inre kvalitet, i bär som vuxit i nordliga områden. Det är en sammanställning över framför allt fenoliska ämnen och vitamin C, som man kan förvänta sig att finna i vilda och odlade norrbottensbär. Ämnen som tillhör den grupp, som övergripande brukar kallas antioxidanter.

Författare: Elisabeth Öberg, Hushållningssällskapet

Finansiering: Landsbygdsprogrammet

Mervärde i bär från norr

Bilagor