Gå direkt till innehåll (Tryck på Enter)

Tredje anhalten – Kunskap om hållbar mat och folkhälsa

I det tredje seminariet som hölls inom Nära Mat Norrbottens livsmedelsstrategi den 25 mars tog vi pulsen på hur Norrbotten mår. Skolan, den samiska kosten, norrbottningarnas kostvanor och att skapa och kommunicera hållbarhet var ämnen som sattes under luppen tillsammans med närmare 90 deltagare.

Visionen Mer norrbottnisk mat på tallrikarna nås genom att matproducenter, konsumenter och samhällets olika aktörer kommer närmare varandra. Arbetet sker i flera steg där den här återkommande seminarieserien är ett. Hittills har tre seminarier genomförts på digital väg. Intresset har varit stort och brett, så även på det senaste seminariet.
Moderatorn Malin Winberg och Hulda Wirsén, samordnare för Nära Mat på länsstyrelsen i Norrbotten, lotsade åhörarna genom dagen.
Hulda Wirsén inledde med en information om vad Nära Mat är, en tillbakablick på vad som har gjorts hittills samt en målbild.

Äkta möten som berör

Första programpunkten ”Hållbar livsmedelskompetens i skolan” stod skolpedagogen Gunnar Jonsson, Länsstyrelsen och LTU, för.
Han talade bland annat om vikten av äkta upplevelser, för att förstå och omvandla fakta till praktisk kunskap. Se var maten kommer ifrån, förstå hur mjölk blir livsmedel och varför vi ska välja norrbottniskt istället för importerat.
Han gav exempel på olika typer av skolbesök på gårdar, rollspel där eleverna fått agera olika karaktärer för ökad förståelse och alternativ till fysiska besök i coronatider.

Moderator Malin Winberg välkomnar Gunnar Jonsson, pedagog och projektledare för “Hållbar livsmedelskompetens i skolan” vid Länsstyrelsen i Norrbotten och LTU.

Hållbar livsmedelskedja

Ola Thomsson, Koordinator för Sustainable Diets from Sustainable Production Systems, Sveriges Lantbruksuniversitet, benade ut vad en hållbar livsmedelskedja är.
– Det är komplext, som en snöboll som bara blir större, mer som ett system med olika identifierbara punkter som går att gå in och påverka, förklarar han.
Han talade om olika nivåer av ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet och så kallade brödkorgsregioner och kritiska stryppunkter där mat passerar ut i världen. Att en arbetsstrejk inom drivmedel i Brasilien kan påverka en stor del av världens sojaexport visar att allt hänger samman och kan ha effekt i vida cirklar. Han talade också om hur vi mäter hållbarhet med så kallade livscykelanalyser, LCA. Olika områden i världen, och landet, har också olika uppfattning om vad hållbarhet är, med varierande förutsättningar för hur ”best practice” ser ut för just dig.

Norrbottningars hälsa och kostvanor

Ohälsosamma levnadsvanor är det som dödar flest människor i en folkhälsa som inte är jämlik, fastslog Malin Sand, leg dietist och Marianne Öhman, Analytiker, på Region Norrbotten. Under 2000-talet har medellivslängden i Sverige ökat men Norrbotten ligger i botten. Här är medellivslängden upp till sex år kortare än i exempelvis Danderyd. Sämst är folkhälsan hos de norrbottniska männen.
I Norrbottens befolkningsutveckling ökar åldersgruppen 80+ mest fram till 2035 enligt nuvarande statistik, medan de yngre arbetsföra minskar i antal. Det innebär att det är ännu viktigare för hela samhället att fler håller sig friska och kan arbeta och driva företag även i högre ålder.
Dietisten Malin Sand har arbetat med regionens folkhälsostrategi parallellt med Hulda Wirséns arbete med livsmedelsstrategin och ser ett tydligt mönster:
– Vi äter för lite av det man bör äta mer av, och mer av det vi bör minska, konstaterar Malin.
Hennes råd är att inte ändra allt på en gång utan ta ett steg i taget så kan vi sakta bli bättre.

Marianne Öhman, analytiker vid Region Norrbotten, berättade om Norrbottningarnas hälsostatus och olika faktorer som kan påverka detta.

Samisk kost och hälsa

Om samerna är världens friskaste urbefolkning, betyder det att traditionellt samisk mat är världens nyttigaste? Lena Maria Nilssonn, Forskningssamordnare vid Umeå Universitet och biträdande föreståndare, Várdduo, Centrum för samisk forskning, lyfte frågan.
– Det som finns här i norr var basföda förr. Fisken var störst och höll många vid liv, och många kvinnor fiskade.
Lena Maria beskrev en samisk kost-score enligt modellen för medelhavskost. Genom att titta på de livsmedel som äldre samer berättade i intervjuer att de hade i sin kost förr ringade hon in en meny med lågt innehåll av kolhydrater, högt fett och högt protein. Det framkom dock att man måste gå in i mer detalj på typ av kött och fisk för att det ska vara rättvisande jämförbart med exempelvis naturbetande nötkreatur. Ju mer traditionell rennäring, eller vild älg, desto mer näring är det också i köttet, vilket visar att stödutfodring påverkar kvaliteten även på renens kött. Klart står dock att vi äter mindre än vad vi skulle kunna äta här, som skogens bär som är extremt rika på antioxidanter, eller bark, som skulle kunna skördas innan avverkningar.

Lena Maria Nilssonn, forskare vid Umeå Universitet, presenterade resultat och slutsatser från studier kring samisk folkhälsa och förändringar i konsumtionsmönster över tid.

Att kommunicera hållbarhet som företagare

Karin Bodin, VD Polarbrödsgruppen, inspirerade med sin beskrivning av hur Polarbröd kommunicerar sitt hållbarhetsarbete. Hållbarhet har länge funnits på företagets agenda men det är först på senare år som de har blivit tydligare med att kommunicera det i sin marknadsföring, på förpackningar, i sponsring med mera.
– Det är viktigt att berätta om sitt engagemang, säger hon.
Hon gav en rad exempel på hur de arbetar med att nå ut med sitt budskap. Men också vad som finns att arbeta vidare med. Exempelvis proteinstrategi och att hitta mer växtbaserat pålägg som kikärter och bondbönor. Hon efterlyser också en tydlig gemensam märkning för klimatavtryck så man enkelt kan se hur stor del av ens personliga dagliga klimatbudget som utgörs av olika måltider.

Karin Bodin, VD Polarbrödsgruppen, berättade om arbetet med kommunikation kring hållbarhetsfrågor som företagare.

Workshop

Dagen avslutades med att alla deltagare delades upp i grupper som diskuterade
1. Vilken kunskap behövs?
2. Vem kan göra vad?
Fundera du också! Vad tycker du behöver göras och av vem?

Ta del av dagens presentationer HÄR.
Save the date – den 4 maj genomförs den fjärde och sista anhalten i denna revideringsprocess. Varmt välkomna!


Henrik Wahlberg, mjölkproducent från Övertorneå och styrelseledamot i Lantmännens koncernstyrelse, presenterade vad deras grupp diskuteras under workshopen.