Gå direkt till innehåll (Tryck på Enter)

Honungsbin och pollinering

Bin ger oss honung och viktiga pollinerings-tjänster. Det finns troligen runt 1000 bisamhällen i Norrbotten. Ett genomsnittligt år producerar ett bisamhälle runt 25 kg honung, vilket gör att den sammanlagda honungsproduktionen i Norrbotten torde uppgå till 25 ton honung /år. Siffrorna är dock osäkra och beroende på väder varierar honungsskörden från år till år.

Honungsproduktionen är ett viktig ekonomiskt tillskott för den enskilde biodlaren, men den stora samhällsekonomiska förtjänsten ligger i de ekosystemstjänster i form av pollinering som bina utför. Bin är effektiva pollinerare som gör att vi får mer bär och frukter i både skog och i trädgårdar. Dessutom bidrar bina till ökad frösättning och i förlängningen ökad biologisk mångfald.

Även för det konventionella jordbruket i Norrbotten har bina betydelse. I odling av grönfoder gör pollineringen att det går fram fler ärtor och bönor vilket ger foder med högre proteinhalt. Rybsodlingen är beroende av pollinerande insekter som bidrar till fler frön och högre skörd. Den vanligaste odlade grödan i Norrbotten är vall (hö och ensilage).  För långliggande fleråriga vallar ger binas pollinering positiva effekter eftersom klöver med flera viktiga örter då kan självså sig vilket ger en högre vallskörd.

Samarbete med Nära Mat

Bin väcker intresse och fascination bland både barn och vuxna. Under våren 2019 har skolor i bland annat Överkalix, Vitå, Råneå och Boden fått lära sig om bin, biodling och binas betydelse för pollinering. Eleverna har exempelvis kunnat studera levande bin i inglasade visningssamhällen och provsmaka färsk honung direkt från vaxkakorna.

Upplägget har sett olika ut beroende på skolors skilda förutsättningar. På Vitåskolan kunde samtliga elever i årskurs F-6 låna skyddsutrustningar och besöka riktiga bisamhällen. Det var en stark upplevelse för eleverna att öppna bikuporna och lyfta upp ramar fulla av bin.

På Råneskolan hade elever i årskurs två förberett sig genom att dagarna innan besöket tränat läsning genom att arbeta med enkla texter om bin. Lärarna hade också medvetet undervisat om viktiga begrepp och tagit fram en lista med ord som barnen skulle kunna.  Pollinering, befruktning, ståndare, pistill, nektar, pollen, drottning, arbetsbi, drönare, var därför ord som eleverna var väl förtrogna med. Det blev tydligt att denna förberedelse gjorde att barnen kunde föra välutvecklade naturvetenskapliga samtal och ställa relevanta frågor.

Kontakt: Gunnar Jonsson, Rådgivare hållbar livsmedelskompetens i skolan